VI ÄR INTE SÅNA SOM I SLUTET FÅR VARANDA Jag sitter ensam på en gungbräda. Jag har suttit här ett tag. Det känns ok, fastän jag nästintill sitter på marken. En individ som ser mig kliver över staketet och tar den andra sitsen. Det pirrar till i magen och hjärtat börjar slå när jag åker upp. Det är inte stabilt längre, men spännande. Efter ett tag kliver personen mittemot mig av, jag slår mot marken. Det tar tid innan det känns bra igen men jag bestämmer mig för att sitta kvar ett tag till. - Ur min skrivbok M. ♥